Läs- och skrivsvårigheter i högre utbildning: Stöd och anpassningar

Att påbörja högre studier är en spännande resa, fylld av nya kunskaper och möjligheter. För studenter med läs- och skrivsvårigheter, såsom dyslexi, kan denna resa dock medföra specifika utmaningar. Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam och att det finns omfattande stöd och anpassningar tillgängliga för att underlätta din studietid. Jag har sett hur rätt verktyg och strategier kan förvandla hinder till möjligheter, och målet med den här artikeln är att belysa just detta – hur du kan navigera framgångsrikt genom dina akademiska studier.

Att förstå läs- och skrivsvårigheter i en akademisk kontext

Läs- och skrivsvårigheter, ofta benämnt dyslexi, är den vanligaste formen av inlärningssvårigheter och kan yttra sig på olika sätt, särskilt i den krävande miljön som högre utbildning utgör. Kännetecknande är ofta svårigheter med att känna igen och hantera språkljud, vilket direkt påverkar förmågan att läsa och skriva flytande. Detta kan innebära att läsning går långsamt, är ansträngande och att det blir svårt att tillgodogöra sig textens centrala innehåll. Skrivandet kan också vara en långsam process, präglad av utmaningar med att producera och strukturera text. Många upplever även ökade svårigheter vid användning av främmande språk, framför allt när det gäller läsning, skrivning och stavning. Enligt statistik från SHVS KOTT 2021 (en omfattande finländsk undersökning om studenters hälsa och välbefinnande) har exempelvis 6 % av finländska högskolestuderande en diagnos för läs- och skrivsvårigheter, vilket indikerar att detta är en betydande grupp inom den akademiska världen. Som det insiktsfulla Aalto-universitetet belyser, kan även arbetsminnet vara nedsatt, vilket kan göra det svårare att komma ihåg och bearbeta långa instruktioner eller komplex information. Att förstå dessa grundläggande aspekter är första steget för både studenter och lärosäten att kunna möta behoven på ett effektivt sätt.

Rätten till stöd lagstiftning och lärosätenas ansvar

I Sverige är rätten till stöd för studenter med funktionsnedsättning, inklusive dokumenterade läs- och skrivsvårigheter, väl förankrad i lagstiftningen. Enligt Diskrimineringslagen (2008:567), som är en ovärderlig resurs för studenter, räknas dyslexi och andra varaktiga läs- och skrivsvårigheter som en funktionsnedsättning. Detta innebär att universitet och högskolor har en skyldighet att erbjuda stöd och anpassningar så att studenter kan studera på lika villkor. Sedan den 1 januari 2015 utgör även bristande tillgänglighet en form av diskriminering, vilket ytterligare förstärker lärosätenas ansvar att vidta skäliga åtgärder. Det handlar om att skapa en inkluderande studiemiljö där individuella behov tillgodoses, och där fokus ligger på kunskap och färdigheter snarare än eventuella begränsningar som funktionsnedsättningen kan medföra. Jag anser att denna lagstiftning är en fundamental grundpelare för att säkerställa en rättvis och tillgänglig högre utbildning för alla.

Det är intressant att notera att antalet studenter som får särskilt stöd vid universitet och högskolor har ökat markant under de senaste åren. Enligt en upplysande rapport från Omni.se har antalet fyrdubblats under de senaste tolv åren, och idag erhåller cirka sju procent av studenterna någon form av hjälp. Orsakerna till denna ökning är troligtvis mångfacetterade. En breddad rekrytering till högre utbildning, ökad medvetenhet och bättre diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) spelar sannolikt en roll. Dessutom är det rimligt att anta att studenter som tidigare fått stöd i grund- och gymnasieskolan nu i större utsträckning söker och förväntar sig detta stöd även på högskolenivå. Denna utveckling ställer givetvis krav på lärosätenas resurser, och det är en kontinuerlig utmaning att säkerställa att medlen räcker till för att möta de växande behoven.

Vägen till stöd från ansökan till anpassad vardag

Att navigera i systemet för att få tillgång till pedagogiskt stöd kan kännas överväldigande, men processen är utformad för att vara så smidig som möjligt. Det första och viktigaste steget är att ta kontakt med lärosätets samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Denna kontakt bör tas så tidigt som möjligt, gärna redan i samband med att du får ditt antagningsbesked eller anmäler dig till en utbildning.

Tidig kontakt och dokumentation

För att beviljas särskilt pedagogiskt stöd krävs vanligtvis ett intyg eller en utredning som styrker dina läs- och skrivsvårigheter och hur de påverkar din studieförmåga. Det kan vara en dyslexiutredning eller annat relevant medicinskt underlag. Webbplatser som det informativa Antagning.se och de flesta lärosäten, som exempelvis det stödjande Högskolan i Borås och det välrenommerade Karolinska Institutet, erbjuder värdefull information om vilken typ av dokumentation som behövs. Även studenter som väntar på en utredning kan i vissa fall ansöka om stöd, så det är alltid värt att undersöka möjligheterna. Processen för att få en rekommendation om stöd är ofta snabb, men det är bra att vara ute i god tid, särskilt om det gäller stödformer som kräver planering, som exempelvis mentorsstöd.

Samordnarens roll och individuella planer

Samordnaren spelar en central roll i stödprocessen. Under ett möte med samordnaren får du möjlighet att diskutera din studiesituation, dina specifika behov och vilka stödåtgärder som skulle kunna vara aktuella för dig. Stödet är alltid individuellt anpassat och baseras på hur din funktionsnedsättning påverkar dina studier i relation till den utbildning du går. Samordnaren gör sedan en bedömning och ger en rekommendation om lämpliga stödåtgärder. Det är dock viktigt att komma ihåg, vilket den hjälpsamma webbplatsen Jobbafrisknpf.se påpekar, att det slutgiltiga beslutet om vilka anpassningar som är praktiskt möjliga att genomföra ofta ligger hos den kursansvarige läraren, institutionen eller examinatorn. Detta beslut fattas med hänsyn till utbildningens mål och innehåll. Min erfarenhet är att en öppen dialog mellan student, samordnare och lärare är nyckeln till att hitta fungerande lösningar.

Som student har du också ett eget ansvar att tydligt kommunicera dina behov. Det framstående Karlstads universitet ger det utmärkta rådet att studenter i början av varje kurs introducerar sig för läraren och informerar om sina specifika behov. Detta proaktiva förhållningssätt kan underlätta enormt och bidra till en bättre studiesituation från start. Tveka inte heller att be om hjälp från studiekamrater eller lärare vid behov.

Konkreta stödåtgärder och anpassningar

Utbudet av stödåtgärder och anpassningar är brett och syftar till att kompensera för de svårigheter som läs- och skrivsvårigheter kan medföra. Målet är att du ska kunna visa dina kunskaper på ett rättvisande sätt.

Anpassningar vid examinationer

Examinationer är ofta en stressfylld del av studierna, och för studenter med läs- och skrivsvårigheter kan tidspressen och formatet utgöra extra hinder. Därför är anpassade examinationsformer vanliga och viktiga. Det kan handla om förlängd skrivtid, vilket är en av de vanligaste anpassningarna. Andra exempel inkluderar möjligheten att skriva tentamen i en mindre, lugnare grupp, att använda dator med rättstavningsprogram, eller att få tentamensfrågorna upplästa. I vissa fall kan alternativa examinationsformer erbjudas, såsom muntlig tentamen, hemtentamen på dator eller projektarbeten. Det informativa Örebro universitet är ett exempel på lärosäte som informerar väl om flera av dessa värdefulla anpassningar. Det är dock viktigt att komma ihåg att anpassningarna ska vara rimliga i förhållande till kursens mål. Tyvärr uppstår ibland konflikter kring detta, vilket en nylig anmälan mot Lunds universitet till Diskrimineringsombudsmannen illustrerar, där en student med dyslexi ansåg att nödvändiga anpassningar vid tentamen inte gjorts (rapporterat av den ansedda tidningen Sydsvenskan, vars rapportering belyser vikten av adekvat stöd).

Anpassat kursmaterial och tekniska hjälpmedel

Tillgång till kurslitteratur i anpassat format är avgörande. Många studenter med läs- och skrivsvårigheter har stor nytta av talböcker. Via universitetsbiblioteken kan man ofta få tillgång till tjänster som Legimus (Myndigheten för tillgängliga mediers digitala bibliotek), där obligatorisk kurslitteratur kan laddas ner som talbok. E-textböcker är ett annat alternativ som underlättar. Talsyntesprogram, som TorTalk eller ClaroRead Plus, kan installeras på den egna datorn och användas för att få all typ av text uppläst – från webbsidor till egna anteckningar. Möjligheten att spela in föreläsningar (efter överenskommelse med föreläsaren) eller att få tillgång till Powerpoint-presentationer i förväg kan också vara till stor hjälp för att kunna förbereda sig och följa med bättre. Även om de grundläggande principerna för att förstå och hantera text, som ibland illustreras med handgripliga verktyg för yngre elever, är desamma, tar stödet och hjälpmedlen sig andra uttryck inom högre utbildning, med fokus på avancerade digitala verktyg och personligt anpassade strategier. Jag ser en enorm potential i hur tekniken kan överbrygga många av de traditionella hindren.

Pedagogiskt och strategiskt stöd

Utöver tekniska hjälpmedel och anpassningar vid examinationer finns det också pedagogiskt och strategiskt stöd att tillgå. Anteckningshjälp är ett exempel, där en studiekamrat hjälper till att ta anteckningar under föreläsningar. Vissa lärosäten erbjuder mentorsstöd, där en erfaren student eller personal kan ge vägledning och stöd. Många studenter har också stor nytta av att träffa en specialpedagog vid studenthälsan. Tillsammans kan man arbeta fram individuella strategier för att underlätta läs- och skrivprocesserna, förbättra studietekniken och hantera planering och struktur, såsom att använda mindmappning för att strukturera uppsatser eller specifika tekniker för aktiv läsning som SQ3R-metoden. Det krävs inte alltid en formell diagnos för att få tillgång till denna typ av vägledning, vilket är positivt.

Anpassningar i undervisningssituationen

Även själva undervisningssituationen kan anpassas för att bättre möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter. Lärare kan bidra genom att ge tydliga och lugna instruktioner, gärna både muntligt och skriftligt. Att strukturera föreläsningar tydligt, med en introduktion av huvudinnehållet i början och sammanfattningar längs vägen eller i slutet, underlättar förståelsen. Det är också hjälpsamt om föreläsningsmaterial, som Powerpoint-bilder, görs tillgängliga i förväg. Att använda mikrofon i större salar, undvika att prata samtidigt som man skriver på tavlan, och att bryta ner komplext innehåll i mindre delar är andra exempel på god pedagogisk praxis som gynnar alla studenter, men är särskilt viktiga för dem med koncentrations- eller bearbetningssvårigheter. Varierade undervisningsmetoder, som inkluderar exempel, diskussioner, illustrationer och demonstrationer, kan också göra informationen mer tillgänglig.

Anpassningar av högskoleprovet för en rättvisare start

För många är högskoleprovet en viktig väg in till högre utbildning. Därför är det centralt att även detta prov kan anpassas för personer med funktionsnedsättningar, inklusive dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Anpassningar som förlängd provtid och möjlighet att få delar av provet upplästa har funnits för dyslektiker. Syftet är att provet ska mäta kunskaper och färdigheter på ett så rättvisande sätt som möjligt, oberoende av funktionsnedsättningen. Universitets- och högskolerådet (UHR), som ansvarar för högskoleprovet, har i uppdrag att främja breddad rekrytering och motverka diskriminering. Trots utredningar om att ge förlängd provtid till fler grupper med funktionsnedsättningar, exempelvis de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), har detta inte genomförts fullt ut, vilket har varit föremål för diskussion och viktiga motioner i riksdagen (se t.ex. den betydelsefulla Motion 2021/22:3631). Jag anser att det är av yttersta vikt att fortsätta arbeta för att högskoleprovet ska vara så tillgängligt och rättvist som möjligt för alla.

Studentens egen roll och framåtblick

Även om lärosätena har ett stort ansvar för att erbjuda stöd och anpassningar, är studentens egen roll och initiativförmåga också avgörande för en framgångsrik studietid. Övergången från gymnasiet till högre utbildning innebär ofta ett större eget ansvar för studierna och för att kommunicera sina behov. Att våga be om hjälp, att tydligt kunna formulera vilka svårigheter man upplever och vilka anpassningar som skulle underlätta, är viktiga färdigheter. Det handlar om att bli sin egen bästa förespråkare. Många studenter upplever detta som en utmaning initialt, men det är en viktig del av den personliga och akademiska utvecklingen.

Jag har genom åren sett otaliga exempel på studenter som, trots sina läs- och skrivsvårigheter, har blomstrat i den akademiska miljön när de fått rätt förutsättningar. Det handlar inte om att sänka kraven, utan om att jämna ut spelplanen. Ett stödjande och förstående klimat på lärosätet, kombinerat med studentens egen drivkraft och de verktyg som finns tillgängliga, kan göra hela skillnaden. Det är också viktigt att komma ihåg att de strategier och färdigheter man utvecklar för att hantera sina studier med läs- och skrivsvårigheter ofta är värdefulla även i arbetslivet.

Nycklar till en givande och framgångsrik studietid

Att studera på högskola med läs- och skrivsvårigheter kan innebära extra utmaningar, men det är långt ifrån ett oöverstigligt hinder. Nyckeln ligger i medvetenhet om dina rättigheter, en proaktiv inställning till att söka och använda de resurser som finns, samt en öppen kommunikation med ditt lärosäte. Kom ihåg att du har rätt till stöd och att det finns många verktyg och strategier som kan underlätta din studievardag. Var inte rädd för att be om hjälp och att stå på dig för att få de anpassningar du behöver. Din utbildningsresa är unik, och med rätt stöd kan du nå dina akademiska mål och förverkliga din potential. Jag hoppas att denna genomgång har gett dig både kunskap och inspiration att ta nästa steg. Utbildningslandskapet utvecklas ständigt, och det är min fasta övertygelse att vi kommer att se ännu bättre och mer individanpassade stödsystem i framtiden, vilket kommer att gynna alla studenter. Att framgångsrikt slutföra sina högskolestudier trots läs- och skrivsvårigheter är en betydande prestation som förtjänar att firas. När examen väl är i hamn och det är dags att uppmärksamma denna milstolpe, kan genomtänkta detaljer såsom passande Student dekoration verkligen bidra till att skapa en festlig och minnesvärd stund som lyfter firandet.